fredag 6 februari 2009

Varför ljuga när det finns så många sätt att säga sanningen på?

Jag ljuger sällan. Egentligen inte av någon beundransvärd moralisk anledning utan jag är helt enkelt sämst på det. Varje gång jag försöker svämmar svettporena över, ögonen flyger okontrollerat åt alla håll och fnittret förvandlas till ett ansträngt grymtande. Nu tycks det vara så att min organism försöker kompensera för denna lögnbrist genom att sprida mindre osanningar hit och dit. Onödiga, meningslösa små detaljer som ploppar ut.

Ex. I morse frågade någon vilken tid jag ställer väckarklockan på. Halv 8, svarade jag. LÖGN! Jag ställer den på kvart i 7. Jag vet ju att jag ljuger och Jörgen i huvudet frågar förvånat: Varför sa du så för?

Ett par dagar sen pratade jag men en vän på msn och berättar att jag tappat bort min enda penna. Sanningen var att jag i den stunden hade pennan fastkilad mellan tänderna och helt enkelt hade haft sönder den. Varför sa jag så för?

Och det var inte ens på msn, det var på facebook-chatten. Varför skrev jag så för? Mitt msn funkar ju inte ens!

4 kommentarer:

Anonym sa...

vem bloggar kvart i 6?
sandra gå å lägg dig, eller .. gå upp senare.. ?

Sandra sa...

haha jo men för att citera mig själv i tidigare inlägg.. "Ps. Lägg ingen vikt vid tidpunkterna för inläggen. De är helt tokiga och jag har inte den blekaste aning om hur man ändrar det."

Eller så ljuger jag..

Anonym sa...

Du e saknad i tokholm! Kul att du verkar ha rotat dig iaf!

Sandra sa...

Tack gulle! Glöm inte att komma och hälsa på :) Jag bjuder på en san miguel eller två..