Got to get back to my baby

Sluttjatat

Ok. Planen var att avsluta bloggen med något fint. En video hade jag förberett men filen krashade så det blidde inget med det. Hade tänkt skriva nått om tunnelbanan, om när vi diskuterade anständig klädsel i Dubai, om uteliggarna på min gata, om hur Ema blir tokig över att jag inte torkar mig när jag går ur dushen och blöter ner hela lägenheten.

Sen hade jag tänkt avsluta med lite reflektioner och tankar. Några fina ord om tiden som varit, tiden som kommer, människor jag mött och till sist späda på med några klassiska klyshor. Men nu är det såhär. Det finns ingen tid. Jag har grejer upp till öronen att få klart och timmarna bara rusar iväg medan jag rusar efter. Så det blir inget storslaget avslut. Det gör inget. Ord är överflödiga och lika ofta otillräckliga. Ännmer har jag aldrig varit ett fan av varken dramatiska farväl eller urvattnade klyshor. Så mina vänner, det blir inte mer än såhär.

5 månader, 5 dagar, 185 publicerade inlägg, 24 opublicerade och 1 schemalagt till den 1 juli. Det sista blir en klassiker, ruskigt internt och bara en person kommer förstå.

Ses snart!!

Mysterier

Vad är det frågan om? Det har ringt konstiga nummer till min svenska mobil hela sista månaden. Solna rotbygge, Kirunas radiotjänst och byggtech i Stockholm bara för att nämna några av många fler. Är det någon som har varit och lekt med mitt telefonnummer mån tro?

Nu ska jag ta tredje kalldushen idag och sedan bege mig till Embajadores för fransk middag.

Jag undrar varför vädret försöker döda mig?

Running out of time

Tvättar, fixar, och rotar runt. Tänkte börja packa lite smått men jag är sämst på att packa. Det enda som är tråkigare än att packa är att packa upp. Natta gillar att packa. Önskar hon var här nu. Jag hatar att packa. Mamma gillar inte heller att packa men hon är i alla fall bra på det. Jag är dålig på att packa. Ändå packar jag. Snart.

Reorna har tjuvstartat idag. Jag försöker hålla mig innomhus. Reor får mig att tappa all verklighetsförankring och sunt förnuft.

Imorgon ska jag hämta mormor på flygplatsen. Tidigt, tidigt. Onsdag skriver jag sista tentan och sen på torsdag bär det av till dubididubidu-Dubai!

Sista helgen

Då var min sista helg i Madrid till ände. I natt drömde jag att jag var hemma igen. Att mitt plan var flera timmar för tidigt så jag fick vänta hel dagen på arlanda för att bli hämtad.

I fredags hade vi midsommarfirande i parken. Köttbullar, potatis, snapps (gin) och chokladkaka. Så jäkla nice blev det och efter brakmiddagen skänkte vi överbliven mat till turturduvorna bredvid oss och bytte parksida där festen fortsatte in på småtimmarna. Gitarrkillarna ställde till med dansgolv på gräset och ja.. alla var där. Allt var perfekt.

Igår var jag ute med kusinen. Det blir som det alltid blir. Alldeles för sent. Klev innan för dörren strax innan 8 i morse efter att ha stängt bar efter bar och klubb efter klubb. Vi var överallt. Kussen var som vanligt överbeskyddande vilket resulterade i att en full stackare som tog sig friheter föll i backen.

Ema hade också en sen natt igår och hon vandrar runt som en kuvad zoombie i lägenheten. Jag mår rätt bra faktiskt och ska nog slå en signal hem snart för att uppdatera mig om mormors ankomst.

Hon har blommor i sitt hår

Överspeedad efter en heldag vid poolen med team Sweden och team Holland. Nu vill jag ha kall öl på ett varmt torg. Ströva runt planlöst i en stad soma aldrig sover, aldrig tystnar och aldrig stressar. Febervarm luft och goda vänners sällskap.

Och tack alla för alla fina midsommarinbjudningar men.. Still here! Imorgon ska vi här på bortaplan försöka få till ett äkta midommarfirande med alternativ mat, blommor och kransar. Hur vi nu ska hitta de där förbannade blommorna utan att få oss själva arresterade, vilket sannolikt blivit konsekvensen av Julias förslag. Men giftiga blommor? Kan man ha dem på huvudet?

Den första som tar sig till Ikea med 7 blommor får 200 euro att handla för. Pappersblommor gills. Och giftiga. Kanske.

Rubriker är svåra

Blää.. vad uttråkad jag är. Har inte gjort ett endaste knop sen sista inlägget. Bagav mig ut för att köpa ett nagellack jag inte hittade och färska grönsaker som jag aldrig orkade tillaga. Mitt rum är en bastu, jag dricker sliskigt isté direkt ur flaskan och har en fryst kycklingfilé tryckt mot pannan i ett försök att svalka mig. Ema kom inrusande för några minuter sen, panikslagen över att ha spillt vatten över hela sin dator. Jag har utfört första "blöt teknik" hjälpen och blåst den med hårtork. Fungerade då jag tappade mobilen i kaffekoppen och fungerade nu.

Har tittat bakåt, tittat frammåt, gått fram och tillbaka och räknat kakelplattor i badrummet. Vickat på fötterna till uttjatad musik, streamat tv-serier tills megavideo blockade min ip-adress och gjort fula grimaser framför spegeln. Ema har försökt locka med äventyr i Madridnatten men jag är bara sådär seg. Sådär ofantligt slö och tung som man bara är när man gjort för lite, för länge. Jag ska vicka på fötterna en stund till, sen sova, vakna tidigt och gå till poolen med flickorna tidigt imorgon bitti. Ja, så får det bli. På återhörane.

Hopplös

Vaknade i ottan och begav mig till skolan för att göra sista presentationen. Hemma igen och gjorde enda rätta. Stängde alla fönster för att hålla värmen ute, slocknade innan huvudet nått kudden och sov. Och sov. Och sov. Och sov lite till. Drömmde oroligt. Hur termometern fick fnatt och det blev varmare och varmare medan jag desperat försökte stoppa siffrorna. Hur jag varit hemma i Sverige flera dar men glömt att ringa alla. Ramlade i en pool och kunde inte komma upp. Hur jag vaknade och någon berättade att jag sovit i flera dygn.

Nu ska jag ut på lite ärenden. Igår körde jag bil och åt en groda.

Bildbeviset:

Ps. Kusinens frekventa fallskärmshoppande var visst en hemlighet så mamma, hysch hysch! Officiellt var det bara 1 gång.

Att falla för fort

Min kusin är inte alltid helt klok. Efter att ha sagt upp sig på jobbet har han tydligen funnit en ny hobby. Falla fritt. När han ringde för en stund sen meddelade han glatt att han gjort 5 fallskärmshopp nu i veckan och fler ville han ha. Samatalet fortsatte och någonstans på vägen fann jag mig själv hyrandes en bil åt honom på internet. Och någonstans lite senare började jag fundera på om det inte vore värt de där 190 eurona för att göra ett hopp. Och upptagen av dessa tankar hade jag plötsligt lovat att befinna mig i hans hem okristligt tidig för att hämta ut en bil.

Nu äter jag äckliga corneflakes direkt ur paketet, rensar lite i lådorna och ska strax skölja kloret ur håret. Imorgon fyller Malin år. Och det var allt för denna måndagen.

Dagar som gick

Söndag och jag har legat vågrät hela dagen. Karinas sista dag i Madrid idag och jag planerar att möta upp henne för en bit mat senare. Helgen har varit bäst kort sagt. Innehållit allt en helg ska inehålla. Picknick i parken, bad, sol, regn, balkonger, festival, livemusik och fotbollsspelare från Barcelona. Långa historier som inte kan göras korta.

Har funderat över sommaren idag. Milla är kvar i Tyskland tills början av augusti så Berlin i juli känns som en vattentät plan. Och från Berlin är det nära till lite mer söderut. Där jag kan avsluta nått som började. Eller kanske börja nått som aldrig startade. Spräcka en illusion, bygga ett luftslott. Äta för mycket pistagenötter. Någonting. Vad som helst.

Osämja

Min mage och jag kommer aldrig överrens längre. Vet inte var vi förlorade varann. Vi som brukade vara så starka. Robusta och okrossara brukade vi stå när resten föll. Den tiden är förbi. Nu vill den bråka när jag vill ha kul, gnäller över allt och ingenting och beter sig kort och gott som en surkärring utan liv. Ema har Mama Italia på msn som tipsar om huskurer. Kokt skinka, äpplen och ris ska tydligen få bukt med illamåendet hävdar husmodern bestämt. Jag glupskar skinka direkt ur paketet, kladdar på lite mascara och beger mig till tempelparken för picknick nu. Det är 37 grader ute och jag är ganska säker på att skinkan hinner härskna innan den når magsäcken.

4 down, 1 to go

Tog mig ungefär 2 min att bli godkänd på tentan idag. Den muntliga. Det lät ungefär såhär:

Lärare: Vad är bytesvärdet på en vara?
Jag: Ehhh... pues. Priset.
L: Perfecto, och vad är ackumulation?
Jag: Ehhh.. överblivet kapital.
L: Perfecto. Vad är en ekonomisk kris?
Jag: Ehhh.. ett avbrott i ackumulationen.
L: Perfecto. Du är godkänd. Hej då. Trevlig sommar.

Sådär ja. Det gick undan. Han erbjöd mig till och med att ställa upp som refrens om jag skulle behöva i framtiden. Intyga vilken flitig student jag är. Tänka sig, sicken trevliga karlar det finns.

On the night shift

Biblioteket har öppet 24 timmar om dygnet hela juni. Det är tentaperiod, spanjorerna torkar svettet ur pannan, tar en tupplur över anteckningarna och fortsätter jobba. Vi som ville njuta av solen under dagen får ta nattpasset framför böckerna. Så här sitter jag nu. I biblioteket och läser Marx teorier med vita bikinränder på huden. Det luktar pannkakor utifrån och snart ska vi ta paus. Vi fick köa idag. Det var fullt. Det är full rulle. I utförsbacke går allting fort. Vakten i dörren berättade stolt att det är fullt till och med 5 på morgonen. Det var som tusan. Jag blir inte kvar så länge. Runt midnatt har vi satt målflaggan. Skulle möjligen stanna för att bekräfta att han ljuger. Jag tror han ljuger. Överdriver kanske. En vit överdrift.

Balans

Det är viktigt med balans i universum. Därför vägde jag upp min effektivitet från igår med att vara sjukt ineffektiv idag. Vaknade trött, spenderat dagen trött och är fortfarande trött. Allt jag orkat förmå mig till är att hänga vid poolen med Julia, Malin och Eva. De har pluggat, jag har legat på mage och fått ränder i ansiktet av handduken.

Jag har fått ett sms med ett väldigt lång ja i, och med sparsam information om en viss Kim. Tog en halvtimme innan poletten föll ner. Sen kom 3 sms till med fler långa ja:n i och diverse sifferkombinationer. Det var visst match idag. Jag minns att Ninni sa nått om det när hon ringde häromdan men jag var nyvaken så.. det slant ur systemet så att säga.

Malin har varit på polisstationen och upplevt Spanskt tempo när det går som fortast. Långsamt, långsammare, långsammast! Nä, här har ingen brått minsann. Och kanske har jag fått en släng av spansk-influensan idag. Men det väger jag upp imorgon med att vara sjukt pigg. Balans var det ju.

Jädra!!

Malin och Julia stannade kvar på Starbucks för att plugga på ett tag till. Nu fick jag just mess från Julia. "De tog Malins väska vid bordet, utan att vi märkte"

Hur i hel#&/#te?? Samma plats där vi satt sist. Hur fan gör dem? Man tycker ju man har stenkoll. Nu blir det Starbucks-bojkott. Tjuv-bojkott!

Får jag tag i rackarna ska jag låsa in dem i ett mörk rum och tving dem läsa B-bellas blogg om och om och om igen.

Studentiöst (om det nu är ett ord)

Har varit ambitiös och pluggat flitigt på biblioteket och på Starbucks idag med Jull och Malin. Nu ska jag snart ge mig ut på power-walk för att komma i form innför planerat poolhäng onsdag-söndag. Man vill ju inte skrämma slag på barnen. Lite fler bilder från i lördags.

Senaste nytt

Madrid har regnat ignat. Jag har varit på posten och kollat upp priser för att skicka lite kläder. Jag hade satt en hypotisk prisspärr. Den spräcktes. Sen har jag mött upp Trent en snabbis för att utbyta anteckningar som han lurat av någon ambitiös tös, innför en tenta på fredag.

I lördags firade vi Liesbeth som inte bara blev ett år visare utan även en ring på fingret rikare. Igår var det pluggstuga hos Luke i några timmar. Sen blev det en vända i Lavapies med indiska tapas och skönsång utnför Wannes fönster. Han var inte hemma men jag är säker på att grannarna uppskattade det.

Nu är jag just hemkommern från middag hos Luke och Nick, har fått träffa Maximes nya flamma och klappat på hans sydda arm. Efter BBQ:en i fredags hade han vaknat upp i en byggnad på andra sidan stan, blodig, utan värdesaker och utan så mycket som ett minne från senaste 8 timmarna. Sjukt läskigt.

Nu är klockan 02.00 och jag är så lång från trött man kan bli. Därför ska jag göra kullebyttor i sängen nu. God natt!

Fast först bjuder jag på en bild på de nyligen troförlovade!

Välkommen till fotbollskväll

Ska snart kila iväg på födelsedagsfirande. Jag försöker vara lite fashionable late. Lite tuff sådär. Väntar bara på att Sverige-Danmark matchen ska vara slut. Micke tipsade om att jag kunde streama den på tv6 men jag befinner mig tydligen på otillåten destination. Så Jojje agerar sportkommentator på msn och Natta sms:ar när det blir mål. Hittills... Ett sms. Men Jojje sköter sig fint. Såhär låter det än så länge:

1-0 till danmark, källstörm har missat en straff. Och målet va värsta försvarstabben.
Henke skött över från 3m helt öppet mål
Vi skapar bra lägen men målvakten gör flera räddningar
suck, detta är inge bra, bara lång bollar som komemr tebax...gång på gång
Det e sista minuterna nu, zlatan brända nyss ett rikgtigt bra läge

Jag dricker kaffe med knallrosa naglar och funderar på om jag ska ta på en till tröja. Någonting låter mot fönstret och möjligen är det regn. Tänker inte verifiera. Det skulle förstöra överraskningsmomentet. Och nu är matchen slut. Jädrans också. Och jag måste rusa. Jag hatar ju att komma sent.

It takes a fool to remain sane

En man och hans dotter verkar ha nappat på min rulleblad. De är påväg hit nu. Jag har tvingat både Maria och Ema att stanna hemma för säkerhets skull. Det är fullt av flummon där ute. Som han utanför mataffären som står och dansar varje dag i timmar men ändå inte rikigt fått in den där taktkänslan. Eller snubben på andra sidan vägen som sjunger Bob Marley's no women no cry från gryning till skymmning. När jag tänker efter kanske det är den takten förstnämnde försöker hålla.

Ja ja, jag hoppas i alla fall köpet går igenom. Jag behöver pengarna till att betala övervikten på flyget hem. Håll tummarna!

Update: Sålde dem! Tjohoo!. De kom ganska billigt undan de rackrna. Men men. Jag är av med 4 kg och har lite mer pengar på fickan. Shit vad lätt det där gick.

Joråsåatteeee

Efter att ha letat oss fram i en främmande stadsdel anlände vi till slut till grilldestinationen. Julia hade memorerat ledtrådar och detaljer vilket imponerade på mig som inte ens kunde minnas om hon sagt åt mig att gå upp vänster eller höger ur tunnelbanan. Jag lider av så kallad kronisk 50/50-90/10 sjukdomen. Varje gång det är 50/50% chans att gissa rätt mellan två alternativ är det 90% chans att jag väljer det felaktiga alternativet.

Madrid har humor vill jag lova. Det har varit 35 grader hela veckan så när vi bestämmer hos för att grilla kommer förstås kallvindarna på besök. Men grill blev det i alla fall och maten var allt jag drömt om och mycket mer. Damerna hade legat på latsidan och stod för bröd och sås medan herrarna styrt och ställt med alla möjliga sallader och tillbehör. Jag hade varit överdrivet positiv med bara ben och söt klänning. När vi klev ut på den blåsiga takterassan tittade Lukas bekymrat på oss och ringde ett -ta med några extra tjocktröjor när du kommer - samtal till Maxime. Det tackade vi hjärtligt för några timmar senare. Tillslut struntade vi i skumpartyt och blev kvar på plats till natten föll på.

Idag, lördag, och Liesbeth ska fira sin födelsedag. Tills dess ska jag sysselsätta mig med att njuta av att göra ingenting.

-Of course I've been in Sweden, I've been in IKEA.

I may look busy but I'm just confused

Julia är här och vi sitter och skriver klart ett arbete. Det har gått lite trögt här på morgonkvisten och nu kollar hon oroligt på mig och utbrister -Guud, vilken fart du har. Hur kom du på så mycket och skriva? Jag höjer handen i en såndär "vänta" gest. Sådär som bara en konstnär som just lyckats fånga ett flyktigt ögonblick av inspiration gör.

Har även tagit ett stort steg idag. Jag har lagt ut mina rolleblades på Spanies motsvarighet till blocket, segunda mano. Fordonen väger ju 2 kg styck. Finns ingen plats helt enkelt. Det blir ett fredligt, moget och vänskapligt uppbrott. Inga sårade känslor, inga sura miner. Som det ska vara.

Nu hetsar Julia igen -Vad skriver du? Skriver du slutsatsen nu? Handgesten, en nick och ett kvävt skrattanfall. Men nu ska jag fortsätta jobba.

BBQ

Som jag tjatat och gnatat om att grilla i alla och ingens öron. Vid det här laget skulle jag kunna sitta i ett buskage och ensam gnaga grillat kött in på benen och ingen skulle vara gladare än jag. Lyckan når inga gränser efter det nyanlända sms:et. Omelankoniskt är det. Kanske?

"Tomorrow BBQ, be there Sweden and SUIT UP"

Melankoniskt

Jag har ingen fantasi längre. Vet inte vad jag ska skriva. Börjar tappa bloggstinget tror jag. Jag gör ju inte så mycket. Bara vardagliga saker. Sånt man gör när man landat, kommit till ro och är hemma. Äter, dricker, umgås, pluggar, promenerar, handlar, går på krogen, sover. Så vad kan jag berätta...? Jag slänger ihop något..

Ema tjattrar som vanligt. Om jag vore man skulle hon gifta sig med mig på en sekund säger hon.
Julia frågade idag om jag någonsin skrivit tenta med bläckpenna. Jag svarade att jag aldrig tentat med annat än bläckpenna. Hon kontrade med att hon minsann kunde gissat att jag var en bläck-tentare. Hon tror det säger mycket om en person. Hon är en blyerts-tentare.
Jake frågade vad jag saknar mest med Sverige, förutom familj och vänner. Isté med peachsmak. Helt klart! Skulle kunna göra mycket för några liter isté med peachsmak. Imorgon blåser vindarna mot ett skumparty. Känns en aning Ayia Napa -99, men kan nog bli kul. Med rätt sällskap.

Jag ligger på mage, sparkar med benen i luften och funderar på om jag ska gå ut ikväll. Jag är hemskt sömnig. Urladdning efter tentan idag. Mina lektioner är slut. Två tentor kvar men i princip semestrar jag på heltid nu. Om mindre än 3 veckor får jag träffa älskade mormor och sen blir det en liten resa till Dubai. Kolla på stora hus, köpa billigt guld och bada. Sen är det bara mellanlanda här igen, packa upp, packa om, packa ner och packa hem. Det är nu jag skulle vilja använda ordet melankoliskt för att det känns fint och beskrivande men jag är inte riktigt säker på vad det betyder så jag använder det inte. Och kolla vad mycket jag kom på att skriva.

Feber

Alltså... Idag har jag klagat och gnällt mest hela dan. Det är för varmt, jag är för trött, har för mycket att göra och det är FÖR varmt! Småsjuk är jag också och efter skolan förklarade jag för Julia att jag trodde mina organ höll på att stänga ner av värmen. Snurrig och trött begav vi oss ett gäng till parken efter skolan. En nanosekund ifrån värmeslag hällde Julia tillslut en flaska kallt mineralvatten över huvudet på mig. Bästa stunden på dagen!

Ja som Malin fint uttryckte sig. Det är feber ute helt enkelt. Fredag ska det äntligen bli svalare, neråt 25 grader. Halleluja-temperatur. Då blir det poolhäng igen. Hugget i sten!

Nog gnäller jag mycket över värmen men det har förstås sina fina sidor också. Middag på Malins nya balkong är en av dem.

Värmeslag i en högljud stad

Sitter hemma och tentapluggar inför imorgon. Då kanske ni tänker att det är synd att sitta inne en så fin dag som denna. Men det ska jag säga er att det är det inte för det är så jäkla varmt där ute att det knappt går att andas. Det finns ingen vind i den här stan. Träden ser ut som gröna statyer med blad som inte rör sig en millimeter. Asfalten kokar och husfasaderna bränns. Så tentaplugg innomhus känns idag som en välsignelse.

Igår spenderade jag dagen och kvällen med Mr Califonia, även kallad Jake. Han visade mig sina favoritcafén, vi hamnade i tempelparken där vi låg i gräset tills solen gick ner. 12 på natten kom vi på att vi glömt middagen. Ett av hans gamla stammishak bjöd på lyxtapas och rött vin och på hemvägen fastnade vi på en hawaiansk bar. Dock flydde vi fältet när vi började misstänka att vi hamnat på en swing-bar. Han pratade om surfing, berättade om hans bror som är cowboy och förklade varför skottar är så bittra. Idag har han bjudit på kaffe och kakor som hjälp på traven för ett stundande pluggrace. Och så blev han påmind om vad han inte saknar med Madrid. Ljudet!

Det rister i graniten och betongen, klackarnas klapprande och sirenernas tjutande ekar mellan pompösa fasader. Trafiken vrålar, portvakter skvallrar, gruvlig rockmusik makas. Hålligångmentaliteten och den neurotiska omåttligheten.. Det är en sjutusan till stad.

Egyptiska templet i tempelparken, night time resp day time!

När man inte kan sätta ord på det...

...sätter man bild på det.

Till, PJ och David.

Jag och min favvo :)

Det ska se naturligt ut..

Doesn't get much better

Resten av kvällen igår. Efter tjurfäktingen letade jag mig hem till Liesbeth och Samantha som hade lagat klasmiddag. Vid 2-tiden mötte jag och Julia upp Lukas, Nick och ett gäng till för att svänga höfterna till gamla 70-talsgodingar. Jag var trött och lämnade sällskapet strax efter 3. Hann inte längre än några meter förrän Mr Califonia korsade min väg. Så där fastnade jag, och dryga timmen senare dyker Jull och Luke upp som också var på hemväg. Vid 5-tiden begav jag mig en aning motvilligt för att få tag i en taxi. Uppe vid gran via hör jag en flåsande röst ropa bakom mig. Mr Califonia hade tagit en språnmarch, det va visst nått han glömt att säga och ja.. Ärs nu berättar jag inte mer.

Idag har jag poolhängt med Julia och Malin som snart kommer över på middag. Min mobil pep just och jag är fnittrig som en 5-åring. En gammal bekantskap från en såndär söndag jag hade en gång. Men tills dess att Regensburg ligger i Spanien blir det kaffe med Mr C. Ja det är helt enkelt en mycket bra dag. Eller så har jag fått solsting. En sting av nått har jag i alla fall. Nu dusch med en handduk som luktar klor och sololja.

Corrida de toros

Jo tjurfäktning var det ja. Ni vet när man bestämmer nått väldigt hastigt om inte riktigt hinner reflektera över det förrän man plötsligt befinner sig i situationen och tänker "Hur fan hamnade jag här?" Så var fallet när jag vilset irrade runt untför utanför arena bland medeslålders män med ölmagar, mustach, hattar och cigarrer i mungiperna. När första tjuren stormade in flackade blicken febrilt efter nödutgångarna. Men trot eller ej vande jag mig och följde resten av spektaklet utan händer för ögonen. Totalt 6 tjurar och en del kor fick jag skåda. Matadoren har nämligen rätt att kräva tjurbyte om han vill och då skickas 8 kossor in på arenan. När kossorna går ut igen följer tjuren efter och så går alltså bytet till. Annars går själva dödandet ganska kvickt när det väl kommit till det momentet. Det finns en del med hästar och de så kallade pickadorerna. Den va brutal. Där blundade jag varje gång. Matadorerna kommer däremot inte helt lätt undan heller. Publiken är hård, buar och hånar männen där nere när de missar eller inte lyckas döda tjuren på första försöket. Ja ganska underligt hela spektaklet och en aning medeltida.

Ja så vad är slutsatsen. En intressant upplevelse, mycket för att upptäcka hur fort man vänjer sig vid nått som i början känns så motbjudande. Ångrar inte besöket men går inte igen.

Poolplugg

Tjurfäktning, middag, klubb och hollywoodsceen på gatan. Händelserik kväll igår men jag spar det till senare. För idag mina vänner, idag öppnar poolerna. Nu finns ingen tid att spilla. Sololja, badboll, handduk och lite plugg. Inget kan gå fel nu!

Hugget i formbar sten

Det som var slutdiskuterat och hugget i sten tog visst en oanad vändning. Det är nämligen svårt att diskutera med sin morbror om just köpt en present till ett värde som tangerar min månadshyra. Resultatet blev tjurfäktning ikväll. Oj oj herre mina gudar, hur ska detta gå?

En helg

Nu har jag lyckats igen.. Bullshit med dropp..

Haaaave you met Nick?

Dude! It was assome! Le... wait for it.. gendary! Gruppbild!

Signering av flaggan "Farbror Nick! You rock our world" och Irland får byta plats.

Dressed fore sucess.

-Ta ett kort med miniräknaen så ingen tvivlar på att vi pluggar.

-Who needs to be coffed?

Ananasfrukost. Bra för machtschmältingen!

Kids! Don't do drugs.

Näst sista presentationen avklarad idag. Den med det ilskna statisikprogrammet. Till min stora förvåning nickade läraren medhållande medan jag rabblde siffror och jag när jag var klar och satte mig igen viskade Trent lyckligt i mitt öra - You rocked it!
Fast roligaste var nog Nopenho som gjort alla sina diagram i rött och vitt. Slump? Skulle inte tro det.

Kliver in genom dörren hemma och 2 tjejer sitter och röker hash i mitt kök. Ej okej! De frågade om jag ville ha, jag tackade nej, sa att jag minsann är hög på livet och bussade in dem på Emas rum.
Någon jäkla måtta får det va.

Snart är det fotbollsdags. Jag ska hoppa in i dushen, slänga i mig en sallad och bege mig till Embajadores. Forza Barca!!

Och Lukas och Till bestämde sig idag för att sjuta på sitt arbete. No shit?

Lesson nr 2

Muntra upp Ema är ingen svår match. En kvart vid mitt tangentbord och få hamra på våra "roliga" botstäver räckte. Hon har helt klart tagit sin svenska till en ny nivå. Börjat bilda hela meningar till och med. Osammanhängande, men meningar är det allt. Möjligen. För en minut sen utbrast hon glatt från badrummet.

- Illamåede stekpanna helvete heller duva blöt!

Jo det låter fint. Annars är duvahelvete favoritordet. Hon hade testat det på en svensk på Ibiza och var uppriktigt förvånad över att budskapet inte riktigt gått fram. Jag förklarade att det inte är sed i Sverige att svära åt duvorna. Det tyckte hon var märkligt. I Italien är det vardagsmat. Där får tydligen duvorna stå ut med en hel del.

Det drar ihop sig

Har jobbat på bra idag. 2 veckors tungt slit kvar, sen lugnar det sig. Imorgon.. Fotbollskväll!Tjohoo! Jag och Jull hade planerat för how I met your mother-race idag men Luke och Till har tydligen bestämt sig för att spurta och få klart vårt största arbete tills på torsdag. GOOD LUCK! Det kan de behöva. Och en copy-paste funktion förstås. Jag har skrattat ihjäl mig åt Till hela dagen. Han och Sissela Kyle, de är roliga i hela sin uppenbarelse. Det räcker med att titta på dem så brister det. Ema mår dåligt så nu ska jag pyssla om na.

Bästa, roligaste, finaste och skönaste!

Champagne is a girls best friend

Jag har sagt det förr. Måndgar är ett jäkla sätt att spendera 1/7 av sitt liv på.

Men har haft en såå mysig helg. Jag och Julia flyttde ju in till Lukas och Nick. I lördags var det födelsedagsfest och vi letade upp all energi vi hade och kämpade oss ut. Vi dansade järnet, spiknyktra, tills 2-tiden. Då masade vi oss in i en taxi, åkte tillbaka till vårt andra hem, kokade té, kröp ner allihopa i soffan och kollade på how I met you mother till gryningen. Söndag morgon kämpade vi med plugg några timmar. Jag, Jull och Lukas la ner verksamheten efter 2 timmar och lurpassade utanför Nicks dörr och hoppades att han skulle vara klar snart han med. Nick färdigpluggad betyder fler how I met your mother-avsnitt. Och så blev det. Kortfattat har jag haft världens skönaste helg, tittat på världens bästa serie med världens goaste vänner.

Idag måndag, och jag kämpar ilsket med ett ännu ilsknare statistikprogram. Presentation imorgon och om jag fattar noll så fattar resten av min grupp ännu mindre. Jenni och Trent har suttit på varsin sida om mig idag och försökt hjälpa till genom att göda mig med vatten och godis medan jag flyttat runt krumelurer och siffror. Jag axlade tillslut ansvaret att presentera den delen imorgon. Hade inte så mycket val efter att båda mina kamrater stirrat skräckslaget på skärmen i några timmar och Trent svettig och skakig tog tag i mig och med bedjande ögon sa:
-What ever you´re doing, I neeed you to do it. Jag gör det mer än gärna för mina kära vänner. Och så var det någon som nämnde något om en flaska champagne också.

Nu var det dags

Jag har ju som sagt ingen fungerande kamera men nu har jag lyckats

tigga ihop några bilder i alla fall.

Glasspaus efter skolan. Äkta spansk burger king-glass. High class!

Lördagsmys i min säng med paparazzi-Julia

Ja, så var ju Lena här. Hon blev satt i arbete förstås.

Moncloa-parken i blom.

Detta visste ni inte om Madrid 9

I Madrid är dygnet 3 timmar förskjutet. Man kliver upp 3 timmar senare, äter lunch 3 timmar senare och äter middag 3 timmar senare. Därför kan man bli ganska irriterad, och nästan lite stött faktiskt, när någon säger att ett födelsedagsfirande (utan middag) ska börja klockan 21.30. Det är ju för fasiken 18.30. Oförskämt och klantigt eftersom inte en kotte i den här stan kommer vara klar 21.30.. Det är ju mitt i middagen Klockan 24.00 är en mer passande tid. Klockan 21.00 alltså. Det är anständigt nog. Hängde ni med nu?

Blixtar och dunder

Det blidde varken biljard eller bowling igår. Jag och Julia fastnade hos Lukas och Nick istället. Planen var att åka och möta upp resten av gänget men vid midnatt pekade Jull glatt på himlen och utbrast -Fyrverkerier! Det var inte fyrverkerier, det var blixtar och regnet öste ner så det skvätte över halva vardagsrummet. Det var ganska fint faktiskt. Så vi spelade kort och lekte charader tills vi somnade allihopa. Imorse var det mulet och grått och vi var bara tacksamma. En mulen dag kan man slöa med gott samvete.

Idag fyller Eike år och det vankas födelsedagsfest ikväll. Och Julia verkar just ha utarbetat en plan..

Julia säger:
Ska vi inte åka till vårt nya hem och lämna lite studiematerial där innan vi ses ikväll så kan vi åka och gratta snubben och sen åker vi hem och tittar på how I met your mother och sen sover vi där och så pluggar vi imorrn.

Fredag

Varmt, varmt, varmt. Är helt matt så det blir nog ganska lugnt ikväll. Jag och Julia håller på och styr upp en biljardkväll. Vi försökte oss på bowling men har inte hittat en enda hall i hela stan. Mycket märkligt. Men biljard duger fint. Väntar bara på att mammsen ska ringa så ska jag hoppa in i dushen och bege mig tillbaka till Luke och Nick för att tigga mer mat.

Nu ringde hon så.. So long!

Vad FBI inte vet

Häromdan när jag var i affären fick jag för mig att det skulle vara hiskeligt gott med lite morötter. Så jag köpte 2 kilo. Nu har jag ätit morötter varje dag i en vecka. Så efter min morotslunch idag åkte jag och Trent hem till Jenni för att jobba vidare på vårt projekt. Efter några timmars jobb visade det sig att morötter inte är mat man står sig speciellt länge på. Vi mötte upp Julia och frossade på Frescos middagsbuffé. Gött! Trent berättade om hans nya vän som hackat sig in i FBI´s datorer. Där hade han hittat besvis för att Gud är en kvinna, UFO:n inte är platta som tefat utan snarare runda som bollar och att någonting kommer hända den 5 december 2012. Exakt vad visste han inte eftersom FBI spårat upp honom innan han hunnit skriva ut alla dokument.

Efter maten la jag och Jull oss i Moncloa-parken och mös i några timmar. Gjorde sånt där som man gör i en park. Pratade pojkar, pratade minnen, planerde sommaren och ryckte upp gräs tills mörkret föll. Hon e så go den lilla. Nu är jag hemma igen och sådär härligt sömning som man bara kan blir av för mycket frisk luft. Kommer sova som ett barn..

Ps. Jag kräver revanchmatch åt det förlorande lagets vägnar i brännboll med peruker. I början av juli skulle sitta fint. Tack.

Dagens profil

Just lagat pannkisar till tösen här hemma. Hon äter dem fortfrande med ost och skinka på. Det är tydligen godast så. Nu hetsäter jag hennes körsbär medan hon hänger över axeln, pekar och skrattar så tårarna sprutar åt alla å,ä,ö. Att det aldrig blir tråkigt. Hon är speciell den flickan. Svär för mycket, har tomat i allt fast hon inte gillar det och kliver aldrig upp innan 14.00. Sen tvättar hon håret i handfatet för hon är livrädd för att få vatten i näsan. Lagar världens godaste pasta carbonara men kan inte simma. Tills slut så dricker hon bara öl och cola, är smal som en sticka och lämnar gulliga meddelanden till mig över hela lägenheten. Hon är grym helt enkelt och nu äter jag upp hennes sista körsbär.

Fenomen

Kanske har ni hört om det här med växthuseffekten som det alltför jämnan tjatas om i medierna. För er som inte har det ska jag förklara vad fenomenet innebär. Det innebär nämligen att ett universitet i en av Europas kanske varmaste huvudstäder beslutar att skaffa glastak i byggnaderna. Smart? Inte så jätte. Varmt? Ja!

Annars en lång dag idag. Tempot är högt och de allra flesta pustar, frustar och räknar timmar för att få spurten att gå ihop. Sista-minuten-fenomenet i sitt essä. Andrej, vars vokabulär till 80 % består av, don't worry, just relax och we'll be fine, såg oroväckande sammanbiten ut idag. Men nog ska det väl gå ihop till slut.

10 juni har jag en muntlig tenta. På spanska. Det ska bli intressant. Men det ska nog gå bra det med. Jag känner mig lugn (läs: livrädd). Men.. We'll be fine. I juni öppnar ju universitetets pool. Och tills dess så.. Jo, det är ju ganska varmt alltså. Och idag brände jag handen på asfalten i skuggan när jag satte mig ner. Men det är ju kul att det är varmt och så. Och.. Ärsh, vem försöker jag lura? Gode gud, låt det bli juni snart!

Små runda rackare

Disken stod kvar, jag fick behålla mina mynt. Och det är ju inte fy skam om jag ändå visste vad jag skulle göra av alla dessa mynt. 1-centare, 2-centare, 5,10,20,50-centare och 1 och 2-euro mynt. Botten på min väska är täckt av runda kopparbitar. De ligger på skrivbordet, ramlar ur byxfickorna i garderoben, köksbordet, golvet, överallt. Jag använder dem inte, jag ackumulerar dem. Det är ju pengar trots allt. Och någon dag går jag väl ner till lokala matbutiken, väntar tills det är riktigt lång kö, handlar nått för 9,83 euro, skramlar och räknar i 20 min för att tillslut upptäcka att det fattas 2 cent, stoppar ner alla mynt igen, räcker fram en 10 euro-lapp och får växel i mynt. Fler mynt.

Små farväl

Beppe var här just. Italienaren. Jag har nog inte berättat om italienaren. Men det fanns en. Inte på det sättet, men kanske lite ändå. Nu ska han vidare. En annan stad, ett annat jobb. Men han var här nu. Pussade mig i hela ansiktet. Vi ska ses snart sa vi. Han ska komma till Stockholm och hälsa på och jag ska åka till Milan. Sen kramades vi sådär riktigt hårt. Sådär så revbenen pressas in mot ryggraden. Sådär som man kramar någon man saknar fast den fortfarande är där. Sådär som man kramas när man vet att man förmodligen inte alls kommer ses mer. Ja. Det var ett sådant farväl.

Live från Conde de Peñalver 35

Kollar på derbyt över internet. Ser bra ut.
Ema äter kebabb, jag äter currypasta. Slänger ett öga på innehållsförteckningen. Tur att min currysås innehåller 1% curry.
Grannen visslar och vi visslar tillbaka.
Ema säger att hon ska ta disken ikväll. Jag sätter alla mynt som ligger på bordet att den står kvar när jag vaknar imorgon. Jag hade tänkt duscha men just kört min enda handduk i tvätten. Kanske man skulle snabba på torkprocessen med hjälp av hårtorken. Eller blir det lättare att torka mig själv med hårtorken kanske.
___________________________________________________________________
Och medan pappa förmodligen kollar fotboll bjuder jag mamma på underhållning.
Dagens matematiska problem: Vilken är 6:e siffran?

1, 2, 6, 42, 1806, ___???
It is said that engineers take 3 minutes to resolve this, architects 3 hours and doctors 6 hours.

Update: Julia påstår att hon knäckte den på 30 sek. Jag tror hon ljuger. Eller så kan hon inte klockan.

Back in town

Rödbrun och med laddade batterier är jag tillbaka i huvudstan. Har haft en helt underbar helg. Anlände till Sevilla torsdag eftermiddag. Trent mötte mig vid bussen och vi begav oss till vårt backpacker-hostel. Vi blev bjudna på välkomstdrinkar och minglade med backpackers från hela världen. När jag insåg att vi hade taktrass med pool var jag så uppspelt att jag rusade fram och tillbaka som en ivrig hundvalp, ryckte Trent i ärmen, hoppade upp och ner och frågade om vi kunde bada. Han skrattade mest och svarade att vi kunde göra precis vad jag ville. Så efter ett dopp i ljuvligt, iskallt vatten begav vi oss på sightseeing. Sevilla är så himla fint. Varmt men fint. Små gränder, marknader, glass överallt och tonvis med sevärdheter.

Lördag morgon begav vi oss vidare till Malaga. Ännu ett backpacker-hostel, fler människor från hela världen och gratis apelsinjuice. Vi lämnade av väskorna och gick raka vägen till stranden. Jag rusade snabbt i vattnet, och lika snabbt upp igen. Svinkallt, men så värt det. På kvällen såg vi Real Madrid säkra Barcelonas ligaseger. Man tackar så hjärtligt.
Söndagen bjöd på mer strand, mer mat och mer sightseeing innan vi begav oss tillbaka hem. Jag lyckades mot alla odds övertala Trent att byta hans 2 timmars tågresa till en 7,5 timmars bussresa med mig hem. Vi gjorde vårt bästa för att underhålla varann med enkla lekar och dåliga skämt. Kom till slut fram hela och välbehållna, upptäckte och slog larm om en mindre brand på bussstationen, satte oss i en taxi och fick veta att Federer tagit hem Madrid Open.

Väl hemma mötte Ema mig i dörren och tjattrade som aldrig förr (det gör hon förövrigt i skrivande stund också). Jag föll i säng runt 3-tiden. Utvilad, nöjd och lycklig. I love Spain.

Packa ner, packa upp, packa om, packa rätt

Fixat, trixat, pillat och ordnat och nu ska jag hoppa i säng. Presentationen blev inte riktigt klar så den får följa med på ett usb-minne tillsammans med resten av garderoben. Jag packar aldrig lätt. Det är inte min stil.

So long!

Sol, vind och vatten

Jag gör en kraftansträngning här och försöker packa, laga mat, blogga och plugga samtidigt. Det går sådär vill jag påstå. En kurs är avklarad men nu väntar nästa presentation på måndag morgon. Trodde jag skulle lyckas skjuta upp det med hjälp av ett leende och en dålig bortförklaring. Det gick inge vidare. Tappade modet ett tag och jullbull gjorde sitt bästa för att inge nytt hopp. Gullunge! Nu är det bara lägga på ett kol innan det bär av till Sevilla imorgon bitti och sen vidare till Malaga på lördag. Ska bli underbart att se lite hav. Om det är över 17 grader i vattnet ska jag bada. Har inte tagit ett simtag sen jag kravlade mig igenom simdelen på triathlonen förra sommaren. Nej inte crawlade, kravlade. Förövrigt var det 17 grader i vattnet då med.

Igår spenderade jag eftermiddagen och kvällen hos Lukas och Nick. Lukas lagade mat och Nick gjorde sitt bästa för att peppa mig medan jag knappade på tangentbordet för att få klart dagens presentation. De är så underbara de där två. Önskar jag kunde importera dem till Sverige. Fasiken, alla är underbara här. Får jag ta med alla hem i juli?

Nu ska jag jobba vidare med en värkande arm. Jag måste sluta gå in i dörrar.

Insomnia

Den förbannade söndagsinsomnian slog till igår igen. Kröp under täcket vid 1-tiden. Kroppen är tung, ögonlocken tyngre men i sekunden jag stänger dem går hjärnverksamheten igång intensivare än Susanne Lanerfelth på uppåttjack. Så efter att i 3 timmar ha räknat får, kossor, hästar och resten av ladans potentiella djur gav jag till slut upp. Ema var fortfarande vaken och vi åt kall pizza och pratade strunt till 6-tiden innan jag gav sovandet ett nytt försök.

Idag har Matt varit här och vi har finslipat sista detaljerna inför vår presentation imorgon. Han har coachat mig i presentationsteknik och jag har bjudit på mat. Jag har även insett att Carro hade helt rätt när hon vid någon familjemiddag häromåret hävdade att Google riskerade att förlora rätten till sitt varumärke på grund av det idag allmänt vedertagna uttrycket "att googla". Bättre sent än aldrig som sagt. Nu ska installera tandpetare mellan ögonbrynen och kinderna i ett tappert försök att hålla ögonen öppna resten av dagen.

Inte en sådan där söndag

Det blev ingen sådan där tråksöndag... Det blev en sådan där perfekt söndag.

En sådan där söndag när man plötsligt slänger böckerna på golvet och tänker att jag kan plugga inatt istället eller kanske kliva upp tidigare imorgon. En sådan där söndag när man säger att man absolut kan vara klar om 20 min fastän man fortfarande ligger under täcket i bara nattlinnet.
En sådan där söndag när man river hela rummet för man försöker plattånga håret, sminka sig och borsta tänderna samtidigt. En sådan där söndag när man äter glass och för mycket pistagenötter på en gräsplätt med utsikt över slottet tills solen går ner. En sådan där söndag som avslutas på en takterass i centrum efter långpromenad genom stan. En sådan där söndag som gör att det gärna får vara söndag hela veckan.

Ja, en sådan söndag blev det.

It is only permitted to use limited portions of this work.

Sitter och förbereder en presentation om copyright tills på tisdag. Pirate Bay har jag valt som aktuellt exempel och blev mäkta förvånad över att deras webbsida fortfarande är igång och helt fungerande. Försöker kopiera in deras logga i min presentation men det fungerar inte. Den är nog copyright-skyddad.

Slänger iväg ett mail till min gruppkamrat för att uppdatera honom om hur långt jag kommit och lite uppläggningsstrategi och dylikt. I sekunden jag trycker på send-knappen inser jag att jag skrivit hela mailet på svenska. Där har han nått att sätta tänderna i minsann.

© 2009 Alexandra Morling

Hugget i sten

Philip frågade om jag eventuellt ville följa med honom och Victor på tjurfäktning imorgon. För några månader sen hade jag bestämda åsikter om moraliskt förkastlighet, blod och aggressivitet och inte en tanke på att gå. För några veckor sen kom jag in i "men man måste ju ha gjort det en gång" -tänket. Idag såg jag ett klipp på tv och jag är tillbaka på temat moraliskt förkastligt, blod och aggressivitet. Jag tänker inte gå. Slutdiskuterat.

Usch och fy..

När jag var liten trodde jag det levde små gubbar i magen som sorterade maten. Idag tror jag att de här små gubbarna är på riktigt dåligt humör. Ursinniga och rabiata. Det krampar och värker och jag har motvilligt ställt in alla kvällens planer. Malin och Julia har varit här på middag och nu ska jag krypa tillbaka i sängen, kolla på dubbade tv-program, klappa mig själv på huvudet och tycka sådär förfärligt synd om mig själv.

Gubbjävlar!

Alla vägar leder till Ro.. Frankfurt

Jag ligger i min säng. Formad i en otrolig, konstig, förvriden men skön position och nynnar på Bamse-låten om och om igen. Glada besked från Julia gjorde att jag kunde lägga ifrån mig böckerna en stund. Jag funderar över varför jag får så mycket reklam för ögonoperationer med laser. Jag som inte ens har glasögon. Jag har just snyftande betalat hyran och nu ska jag försöka boka resa till Sevilla och Malaga till nästa helg. Min kamera verkar ha kastat in handduken för gott så jag antar resan får dokumeneteras med mentala bilder. Lättare att retuschera och garanterat fria från röda ögon.

Jo, så har jag bokat hemresa också efter att ha letat runt på internet i ungefär 2 timmar. Med hjälp av några fina tips från vänner på msn-listan lyckades jag sänka priset från 2700 till 1229 kronor. Så 1 juli borde jag vara tillbaka på svensk mark om jag inte missar något av mina 2 byten vill säga.

Nu har jag spring i benen och ska ta reda på vad alla gör ikväll.

Upd: Natta är en lipsill. En söt sådan :) och nu drar jag och träffar upp Lucas och gänget!

What men do

Jag står och tjattrar på campus när jag en person kommer farande emot mig med en tidning i högsta hugg. Med svarta ögon och sammanbitet ansikte ger han sig i kast med en myra som satt sig för att sola på min rygg. Han frustar och pustar och stampar ihjäl det stackars djuret till oigenkännlighet. När han är klar borstar han av händerna, skjuter ut bröstet och säger stolt:

-I was just protecting you. Thats what men do, it's our instinct. Protect and hunt!

Där ser man! Jag som trodde det var äta, zappa, och öppna förpackningar med för hårt åtskuvade korkar. Djupt tacksam är jag förstås. Kunde ju blivit biten och smittat av myrinfluensan. Så nu ska jag ägna en stund till att tänka över mitt liv, efter en nära-döden-upplevelse som denna.

Har man inget och säga kan man alltid prata om vädret.

Den där högen med skolarbete som igår bara kändes motiverande. Idag... Inte så motiverande längre. Min hjärnverksamhet är en kräsen sak och fungerar endast i temperaturer mellan 18-22 grader. Detta faktum spräckte ganska snabbt hål på mina planer om pluggsession på biblioteket då temperaturen där inne tangerade 40-strecket.

Och med 29 grader i skuggan anlände studenterna lättklädda till skolan idag. Detta måste fått proffessorn att se rött för han inledde dagens lektion med en 5-minuter lång predikan om hurvida ekonomistudenter på universitetsnivå inte borde bättre än att dyka upp så oanständigt klädda. Det verkade vara Nicks flip-flopps som fick tålamodet att brista.

Avslutningsvis vill jag bara upplysa om att tidningarna här refererar till svininfluensan som fajita-influensan. Och då skojar jag verkligen inte.

Oh boy!

Hemkommen från skolan. Det är 26 grader i skuggan. Jag gick av ett par stationer tidigare. Promenerade i solskenet, bara ben och en glass som smälte för fort. Högen av skolarbete som igår kändes oöverkomlig känns idag bara motiverande. Den där gruppkamraten som jag inte gillat tidigare är jag plötslig hemskt förtjust i. När jag tuggar i mig sista biten av glassen ryser jag av lycka. Jag har den där känslan idag. Livet är komplett, inga bitar fattas, jag har allt jag kan önska, och varenda cell i kroppen snurrar av överskottsenergi.

Och så kommer Jull äntligen hem idag!

Bit inte den hand som föder dig.

Ja det blev en nästan löjligt bra match igår. Ett skådespel helt enkelt. Bartendern där vi såg matchen höll på att få ett sammanrott vid 3-1 målet. Victor som innan matchstart bestämt hävdat sin opartiskhet såg allt bistrare ut medan jag och Philip jublade i kör med övriga Barca-supportrar. Vilka för övrigt hade stor majoritet. Jag la band på lusten att ringa mina Real Madrid vänner efter matchen. Jag bejakar min ödmjuka sida denna vecka. I morse kunde jag däremot inte låta bli att sticka in huvudet hos café-grannen här nedanför. Jag flinade nöjt i dörröppningen, de hytte med nävarna och svor tyst innan jag glatt skuttade vidare.

Nu borde det vara fri passage ända fram till ligaseger. Hoppas.

Håll i er nu vårduvor

Slog upp ögonen kvart i 7 i morse. Klarvaken! Klev upp förvirrad och vilsen men pigg som aldrig förr. Vad gör man kvart i 7 en söndag? Situationen var ny och ovan. Lite skrämmande framför allt. Tog några stapplande, tvekande steg ut i köket och när klockan slagit 10 hade jag hunnit äta, städa, diska, byta lakan, handla mat, jogga, duscha och äta igen. Och hela dagen hade jag ändå kvar. Mäkta imponerad var jag minsann.

Vidare till parken för att möta upp Malin, 2 timmars solande, bytte stadsdel, mötte upp Karina och hennes vänner i La latina för tapas. Nu är jag hemma igen och en dag kan knapast bli bättre än såhär. Det är stekhett ute men lägenheten är sval och behaglig. På annat sätt lät det förstås i mars när jag och Ema svor allt för jämnan över hur vidrigt kallt det alltid var här hemma. Nu tackar vi ödmjukligast för ett hus på bakgården dit solen inte når från vare sig norr eller söder.

Jag har förstått att våren nått nordliga breddgrader också. Teorin baserar jag på att ingen av mina favoritbloggar blivit uppdaterad de närmaste 3 dygnen och var och varannan status på facebook lyder: "grillning ikväll" , "solar på balkongen" eller "promenad i vårsolen".

En klassiker på klassiskt vis

Fotbollsdags. Trots det fina erbjudandet från min ännu finare bror ser jag matchen på storbildsskärm ikväll. Trent ringde i morse och hade fixat biljetter för 300 euro styck och undrade om jag skulle med. Jag avstod. Det är ju fasiken 6000 bugg. Jag möter upp Philip och Victor klockan... eeeh, ojdå, nu! Måste rusa!

Would you..

...catch me if I fall?

Tänd en eld

Jag slåss med plötsliga impulser att dra folk i håret. På lektionen i morse fick jag sätta mig på händerna av rädsla för att falla för frestelsen. Situatonen är allvarligare än lusten att norpa sockervadd från barnen på gröna lund.

Så var jag ute med kuisinen igår. Klubben ligger belägen på gatan där även de arbetande kvinnorna håller till. Jag förklarade bestämt att det var bäst för honom att inte komma sent igen. Det är inte drömplatsen att bli stående väntandes. Han var sen, förstås. Jag drog upp till Plaza Mayor där några kompisar satt och kollade på fotbollen. Där lyckades jag även övertala dem att följa med på Madrid Open, som går av stapeln den 8 maj. Nadal på hemmaplan är omissbart. Efter en timme ringde kusinen och meddelade att han nu var på plats. Vi dansade iväg natten och fransosen var där. Med sin flickvän.

Ikväll då? Jag väger mellan en middagsinbjudan till Caroline, träffa Malin och hennes svenska besökare, ta en öl med några från där jag bodde förut eller gå till twist med italienarna. Svår. Jag tar en siesta och sover på saken.

Just ja, trevlig valborg!

Tell me where you've been and I'll tell you where you're going

Idag har jag:
Kommit 45 min sent till en lektion
Snubblat 3 gånger
Bevittnat en kärlekshistoria på första parkett
Ätit jordgubbar tills jag storknat
Ställt en och samma fråga 4 gånger till olika personer
Funderat på att ställa samma fråga en femte gång
Planerat att diska alldeles strax

Sen ska jag:
Äta lite mer jordgubbar
Ställa samma fråga en femte gång
Duscha tills mina fingrar blir skrynkliga

Inse att jag inte hinner diska idag

Möta upp kusinen för hans avskedsfest
Gå på kareoke

Life is good!

Detta visste ni inte om Madrid 8

Tre månader och 3 dagar utan ett spårfel, vagnfel, växelfel, strömförsörjningsfel eller lövhalka och årets nobelpris går till... Ja det är riktigt. Madrids tunnelbana.

"Circulación normal en línea 4"

Ja nu när du säger det så

Det råder svininfluensa i Mexico. Tidningarnas rubriker flimmrar i huvudet:

"Hela världen kan drabbas"
"60 offer för ny dödsinfluensa"
"Svinpestskräcken sprider sig"

Samtidig uppger spanska hälsodepartementet att landet fått sitt första bekräftade fall av sjukdomen. Och jag som hade ont i halsen när jag vaknade imorse. Det är nog värre nu. Ja fasiken, det gör riktigt ont faktiskt. Och om känner jag efter riktigt noga har jag nog lite ont i huvudet också. Och min klasskompis som var i Mexico under påsken. Fan jag skulle inte ätit den där kasslern till lunch.

IQ fiskmås

Sömnlös som alltid på söndagskvällar. Roar mig med att göra IQ-test på nätet. (Jo, det roar mig faktiskt.) Illustrerad vetenskaps test ger mig 125 i intelligenskvot. Resultatkategori "hög till mycket hög" och fortsättningsvis ett högre IQ än hela 95% av populationen.
3% till och jag kvalificerar mig som medlem i mensa.

Därför finner jag det ganska underligt att jag inte för allt i världen kan förstå HUR I HELSIKE JAG BYTER ALARAMSIGNAL PÅ DEN HÄR FÖRBANNADE MOBILEN!! Då måste det ju nämligen vara så att 95% av befolkningen inte klarar av att byta alarmsignal på en mobil som är så simpel att den varken innehåller kamera, bluetooth, eller T9. Eller?
Illusionerad vetenskap känns plötsligt som ett passande namn.

Jag ska drömma att jag springer på gröna sommarängar med en Nokia 5110 i byxfickan.
Må du vila i frid min vän.

Ps. Förövrigt vet jag inte hur man sätter på knapplåset heller.

Och för er andra som vakar:
http://www.illvet.se/htm/IQTest/sv/index.html

Sugar, we're going down swinging

Ja, jäklans vad helgen flög förbi. Men en del hann man med förstås.

Torsdag: Drum&bass klubb med Ema och några andra italienare. Någon sa mig en gång att man blir smartare av att lyssna på drum&bass. Detta var i och för sig i sjuan och påståendet bekräftades aldrig. Vi dansade så det yrde, och det dåliga samvetet över 2-dagars kebabbmiddag packade ihop och gav upp.

Fredag: Strålande sol och parkhäng med Malin och gårdagens italienare. Senare födelsedagsfirande hemma hos Auri. Philip hade en champagneflaska med sig påväg in i tunnelbanan. I Madrid är det dock förbjudet att dricka på offentliga platser. Väktaren stoppade honom och frågade om han inte hade en påse att stoppa den i. Det hade han inte. Väktaren bad honom då att gömma den under jackan. Det gjorde han. Allt var ok och vi kunde åka vidare. Det är lite si sådär med regler här som sagt.

Lördag: Solen gick i moln men det blev gudomliga tapas på tigre. Vidare hem till Lukas och Nick. Många skratt åt förfärligt dåliga, men samtidigt fantastiskt roliga skämt. Kvällen avslutades på low club. 16 euro inträde med då ingick 2 drinkar. De kostar ju 8 euro styck så egentligen var det gratis. Avancerad matematik från en förvånandvärd klartänkt man. Garderobiären ville ta dubbelt betalt om jag hängde in halsduken tillsammans med jackan. Jag bet mig i läppen. Sanningen är egentligen att jag inte vet hur man säger idiot på spanska.

Söndag: Druckit grönt té på ett hippt café med cool inredning och värdelös service. Hemkommen och hungrig som en varg men allt är stängt utom kebabb-grannen. Taget!
Klockan är 23.00 och jag är pigg som en lärka.

Och nu sportnytt

För er som missade Pepes hjärnsläpp under matchen i tisdag. Iransk eller kinesisk domstol?

Sickan, jag har en plan

Maria spelar dålig musik på högsta volym. Jag klagar inte. Av samma anledning som hon aldrig klagat på att jag lämnar mina kaffekoppar precis överallt. Det stör mig helt enkelt inte så mycket.

Ema lagar mat. Pasta carbonara. Jag har städat, diskat och gjort en plan. Äta kl. 14,
plugga till kl. 17, göra sitt-ups till 17.15, duscha kl. 18, gå en promenad, äta igen och sen gå ut. Det är viktigt med planer. Annars kan det gå precis hur som helst.

Inte ett moln

Solen skiner för fullt. Nu spelar det ingen roll hur resten av veckan artar sig. I vilket fall som helst kan jag ta en pall under armen, sätta mig på gatan, luta huvudet tillbaka och sucka nöjt:
-Ja vi hade ju i alla fall tur med vädret.

Goooolasso!

Så bar det alltså av till Madrids stolthet, fotbollsstadion. Jag försökte hitta ett bra tillfälle att avslöja att jag egentligen är Barcelona-supporter. Något sådant tillfälle uppstod inte.


Jag försökte vara grabbig i mina guldiga skor. Svor mycket och nickade instämmande medan de andra diskuterade matchuppställning och spelköp. Men mitt rätta kön gjorde sig påtagligt tillkänna vid första toalettbesöket. 4 killar och alla var klara före mig. Vad gör kvinnor därinne egentligen? Det och livets mening. 2 frågor till synes utan svar. Men de misstyckte inte.



Getafe hann göra 0-1 innan vi ens hunnit till våra platser.
1-1 och balansen var återställd.
1-2 till Getafe, hoppet var släckt. Tyst som i graven. Ligan var över.
2-2 Hoppet återvunnet, bara övertid kvar. En missad straff från Getafe och jublet verkade inte nå några gränser.
3-2 med 30 sekunder kvar av övertiden och stadion självantände.


Jag gladde mig med mina 4 vänner som nästintill grät av lycka.
I hemlighet svor jag.

Stadion tömdes och vi stannade för fotosession.

Så varför Barcelona undrar många. Svaret är skrivet i stjärnorna förstår ni. Sportindoktrineringen börjar i spädåldern. Det är som sjukdomar och för stora näsor. Det går i arv, generation till generation. Vi ville alla välja, men vi hade aldrig något val.